Det är tidig förmiddag och det ligger ett lätt dis över Vänern när Pelle Nyhlén och Stefan Bäckström går ombord på arbetsfartyget Windforce för vidare transport ut på Sveriges största sjö. Det är lugnt på vattnet idag och medan båten stävar ut mot vindkraftparken Vindpark Vänern kan Pelle och Stefan ta sig en kopp kaffe, planera dagens arbete och förbereda sin utrustning.
Dagens uppdrag är inspektion av vindkraftverk. Både Stefan och Pelle är utbildade klättrare men idag klättrar Stefan medan Pelle säkrar. De tar båda två på sig selen och hjälmar och kläder som passar vädret. Idag är det mulet men stilla, men vädret kan växla snabbt.
De långa, starka repen ligger i en väska för att enkelt kunna tas med upp på toppen av vindkraftverken.
– Utrustningen är inget att slarva med. Det är bokstavligen vår livlina som vi måste kunna lita på när vi hänger hundra meter upp i luften. Just för säkerhets skull tillverkar vi alla selar själva och all utrustning är noga kontrollerad innan den får användas, säger Pelle Nyhlén, verksamhetsansvarig på Roofac Vind.
Efter 45 minuters båtfärd närmar vi oss vindkraftparken och dagens arbetsplats. På håll ser ett vindkraftverks vingar ut att snurra i sakta mak, men skenet bedrar.
– Den yttersta spetsen på vindkraftverkets vinge tillryggalägger en sträcka motsvarande den från Ystad till Haparanda – per dygn. När du ser ett vindkraftverk snurra lugnt så rör sig spetsen i ungefär 300 kilometer i timmen, säger Pelle.
Det innebär att vingspetsarna utsätts för enorma påfrestningar. Flygande insekter, regn eller hagel trummar emot glasfibervingarna och de nöts och eroderas sakta, dag för dag. Därför måste de skötas för att vindkraftverket ska fungera som det ska. En vindkraftvinge är lång – upp till 55 meter. Det betyder att det inte går att ta loss en vinge för att sköta om den. Det är här Pelle och Stefan kommer in i bilden.
Väl däruppe firar vi ned oss med rep, eller i vissa fall klättrar vi ut på vingen med sugproppar. Därefter gör vi nödvändig service på vingarna, säger Pelle.
Att ta sig upp i vindkraftverket sker tack och lov med hiss.
– Vi åker upp i tornen med hiss. Den är verkligen klaustrofobiskt liten och riktigt långsam – det tar fem minuter att ta sig upp. Men det är skönt att den finns.
För komplicerade fall, eller när vädret är för dåligt, finns också temporära plattformar man kan sätta upp för att reparationen ska kunna lösas så säkert som möjligt.
Stefan och Pelle öppnar luckan till vindkraftverkets plattform, högst upp på tornet. Här kan vindstötarna vara starka och de säkrar sig i det rör som går längs plattformen med karbinhakar. Yrkesklättrare är alltid inkopplade i två rep. Det ena repet används som arbetsrep, och det andra som backup. Skulle arbetsrepet av någon anledning gå av, så fångas klättraren upp av backuprepet.
För att kunna koncentrera sig på jobbet när man arbetar som yrkesklättrare är det viktigt att inte frysa, men heller inte vara för varm. Vindtäta plagg är en självklarhet då ett vindkraftverk ju måste stå där det blåser ordentligt.
– Att klättra innebär mängder av gymnastiska övningar på väg upp eller ned. Det har gått många trender i kläder och jag minns särskilt när alla plagg skulle vara i kraftigt Corduratyg. Slitstarkt – visst, men väldigt stumt. Jag kände mig som en ishockeymålvakt och det gick knappt att böja på benen, säger Pelle.
De senaste plaggen kombinerar slit starka material med toppmoderna tekniska tyger som är både lätta, har stretch och dessutom är vattentäta. Det underlättar Pelle och Stefans arbete.
– Har du en gång provat arbetskläder i stretch går det inte att ha på sig något annat! De är ju både smidiga men också slitstarka. Kläderna tål ju hur mycket som helst, säger Pelle.
De båda klättrarna uppskattar också praktiska, smarta fickor så att verktyg och tillbehör finns på rätt plats från början. Det är riktigt krångligt och tidsödande att ta sig ned och hämta något du eventuellt glömt eller ta på sig en extra tröja när du hänger vid spetsen på en vindkraftvinge. Kläderna får verkligen bekänna färg 100 meter upp i luften och behöver tåla både värme, kyla, vind och vatten.
Det är tio vindkraftverk i Vindpark Vänern och vissa ska inspekteras med kikare, andra genom att åka upp i tornet och fira sig ner i rep. På håll ser Pelle och Stefan ut som små varsel gula prickar mot det enorma tornet.
Att reparera spetsen på en vindkraftverksvinge tar åtskilliga timmar. Därför är det skönt att efter ett väl utfört uppdrag ta sig ned för en varm kopp kaffe till medan båten i sakta mak stävar tillbaka mot hamnen.
Björnkläder gör arbetskläder med de senaste materialen, men tar vara på traditionerna och arvet från över 100 år av hantverkskunnande. Björnkläder blandar väl beprövade material med moderna, högteknologiska tyger och tekniker. På så vis kan Björnkläder tillföra komfort och skydd till klättrarna på Roofac.