Hållbarhet för generationer

Västerbottens bygghantverk

Emil Sundquist, Jorma Salmgren, Gustav Jonsson

Emil Sundquist som driver Västerbottens Bygghantverk är väldigt mån om att bevara gamla byggtraditioner. Hållbarhet, omsorg för miljön och kvalitativt hantverk är något han brinner för och delar med Björnkläder.

Den här veckan är Emil i Nordmaling på ett jobb med sina kollegor Jorma Salmgren och Gustav Jonsson. De driver alla egna byggföretag, men samarbetar ibland vid större projekt. Den här gången renoverar de fasaden på en timrad villa. Precis ett sånt jobb Emil gillar.

I ett tidigare reportage från Björnkläder berättade vi om Emil och hans bakgrund och att han alltid har gillat kvalitet, gediget hantverk och traditionella byggsätt. Att specialisera sig på byggnadsvård föll sig naturligtför honom.

Efter bygghantverksprogrammet i Mariestad flyttade han tillbaka till Umeå och startade sin firma Västerbottens Bygghantverk. Det har gått väldigt bra. Sedan dag ett har Emil haft mycket att göra.

Ofta lejer han in extra hjälp – som nu. Vissa jobb kräver att man är minst två personer, men Emil tycker också det är roligare att jobba med andra. Dels kan man hjälpa varandra med byggprojekten och lyfta saker tillsammans, dels går dagarna fortare för att man har någon att prata och skratta med.

Med lejd hjälp

De tre männen befinner sig i Jorma Salmgrens hemtrakter. Jorma bor i Nordmaling och har jobbat som snickare ända sedan gymnasiet. Han är idag 39 år och sitter som ordförande i Naturskyddsföreningens lokala krets i byn.

Jorma jobbade som takläggare tidigare, men 2011 hoppade han på timringsutbildningen i Avesta. Sedan dess har han arbetat med timrade hus.

Gustav Jonsson är 26 och kommer från Vännäs. Han har gemensamt med Emil att han också har gått byggnadsvårdutbildningen i Mariestad. 2019 startade han eget och jobbade i Sala och på Upplandskusten ett tag, innan han flyttade hem till Västerbotten igen.

Under utbildningen i Mariestad gjorde Gustav praktik i Emils byggföretag.

Både Jorma och Gustav delar Emils tankar kring snickeri, miljö och hållbarhet.

Föra arvet vidare

Emil tycker det är väldigt viktigt att föra gamla byggtraditioner och byggkunskaper vidare till efterföljande generationer. Annars försvinner de, säger han.

– Det allra bästa jag vet i mitt arbete är när jag får arbeta med något som stått
orört väldigt länge.

Till exempel när Emil får chansen att plocka upp golvet på en mycket gammal byggnad och blotta stommen under. Då är det som om han öppnar ett fönster till hur dåtidens hantverkare byggde och löste alla problemen. Då trivs han.

Uppåtgående trend

De senaste åren har det blivit allt viktigare med hållbarhet och kunderna efterfrågar i allt större utsträckning ett gott miljöarbete. De vill ha hållbara hus som står sig länge och till ett överkomligt pris. Överhuvudtaget vill de flesta göra ett så litet avtryck på miljön som möjligt.

För Emil har det alltid varit naturligt att framhäva hållbarheten och det miljövänliga i sin verksamhet. Visserligen bygger han även nytt ibland, men att renovera ett gammalt hus är rätt väg att gå om man vill tänka på miljön, menar Emil.

Jorma håller med. Hans främsta miljöarbete, förutom att tänka i kvalitet i allt han gör, är att bygga just timmerhus. Det är på lång sikt otroligt hållbara byggnader, som står inte bara i 50 år, utan i 150. Men det gäller att man tar hand om husen på rätt sätt.

För att renovera gamla hus måste man ha kunskap om vilka materialval man bör göra för att det ska fungera i längden. Överlag måste man välja material som var vanliga förr i tiden, annars kan det bli fel.
Gustav menar att man kanske inte behöver riva all panel, om man till exempel ska renovera fasaden på ett gammalt hus. Istället kan man byta ut det som är dåligt och spara det som är bra.

– Och finns det gammalt virke på plats eller om kunden har en hög virke som det funkar att
bygga med, så använder jag gärna det, säger Gustav.

Förbättra miljöarbetet

Emil menar att alla företag säkert har möjlighet att förbättra sitt miljöarbete. Själv säger han att han kan bli ännu bättre på det i sin verksamhet. Till exempel är han noga med att återvinna byggmaterial från byggena, men han skulle kunna ta hand om sina verktyg och maskiner lite bättre.

– Det finns alltid rum för förbättring, menar Emil. Liksom det gör i alla verksamheter.
Det är en pågående process som man måste se över hela tiden.

En annan bra sak man kan göra för miljön är att köpa kvalitetsprodukter. Det gör de alla tre, Emil, Gustav och Jorma.

– Jag försöker tänka i kvalitet, säger Jorma. Allt jag köper, verktyg, kläder, allt.
Det ska vara kvalitet och gärna hålla så länge som möjligt.

De använder arbetsbyxorna Karma från Björnkläders Soulkollektion.

När byxorna efter lång och trogen användning ändå går sönder försöker Gustav sy ihop dem. Till slut har han nött ut tyget helt och det går inte att laga längre.

– Om ett par byxor spricker i grenen så är resten av byxorna ändå hela, säger Gustav.
Det är synd att bara slänga dem och köpa nya.

Hållbar design

På Björnkläders arbetsbyxor är funktionen minst lika viktig som designen.

Karma är en hantverksbyxa i fullstretch, vilket gör att användaren får högre komfort och samtidigt kan röra sig friare.

När man kliver över saker, klättrar på ställningar eller sätter sig på huk för att utföra sitt arbete som byggare måste man ha ett par arbetsbyxor som sitter bra. Det vinner man på i längden för bra passform bidrar till att kläder håller längre . Detta gäller naturligtvis inte bara för Karma-byxorna, utan samtliga byxor från Björnkläder.

Dessutom är de extra utsatta områdena på Björnkläders alla yrkesbyxor förstärkta, som vid knäna, bensluten och bakfickorna.

De stora hantverksfickorna på Karma-byxorna är också flyttbara från ena sidan till den andra. De är med andra ord avtagbara, om man inte vill använda dem alls vid vissa arbeten.

– Om du ofta har många spikar och skruvar i hängfickorna, som skaver och sliter på tyget, säger Emil, kan hängfickorna slitas långt innan själva byxorna Om det finns hål i dem kan de enkelt bytas ut istället för att man blir tvungen att byta ut hela byxan.

Emil är också väldigt förtjust i ytterligare en designdetalj på de avtagbara hängfickorna.

– Om de hängande fickorna ligger ovanpå låret när du sätter dig ner kommer innehållet att
glida ut. Det har Björnkläder tagit hänsyn till genom att se till att fickorna ligger på utsidan av
låren, så att innehållet hålls på plats – både under raster och när du arbetar.

Labbtestade material

Kristin Hallbäck, produktchef på Björnkläder, säger att Soul-kollektionen är gjord för att vara slitstark så man kan använda kläderna länge. De är utformade för att sitta bra och för att man ska kunna ha på sig dem hela arbetsdagen.

Själva materialet i byxorna är mycket viktigt och måste hålla för påfrestningarna och slitaget som yrkesfolk utsätter det för i sitt dagliga arbete.

Av den anledningen testar Björnkläders produktteam i Göteborg alla material i samtliga produktioner i sitt labb. På så vis kan man garantera att tygerna håller länge och att kläderna uppfyller Björnkläders höga kvalitetskrav.

Det är som Emil säger, det finns alltid utrymme för förbättring vad gäller miljöarbete. Som tillverkare av
yrkeskläder finns det många faktorer och delar i till exempel produktionen som behöver ses över, innan man kan få en överblick över hela processen.

Det är tillverkare av trådar, knappar, olika tyger, leveranser, transporter, själva bomullsodlingen och infärgningen för att nämna några instanser som man behöver känna till.

I framtiden blir det ännu bättre

Emil menar att i framtiden kommer vi förhoppningsvis bli ännu bättre på hållbarhet och miljötänk. Vi kommer behöva gå tillbaka till mer traditionella sätt att göra saker och ting på. Att till exempel börja laga kläder och elektronik igen. Istället för att kasta och köpa nytt.

Av den anledningen kommer det bli allt viktigare att hålla vid liv de gamla, beprövade sätten att göra saker hållbara på.

Emil menar att hela byggbranschen måste ändra sitt sätt att bygga för att bli mer miljövänligt. Man bygger för att maximera inkomsten idag och underprioriterar kvalitet och det sätter sina spår på miljön.

Den inställningen måste ändras för att vi ska få miljövänligare bostäder som håller lika länge som de gamla timmerhusen, i minst hundra år och mycket längre än så.

Samtidigt är det förståeligt att det är så här, menar Emil. Det är inte billigt att bygga, så kostnaden är en avgörande faktor.

Men en sak man börjat göra oftare på senare år är att bygga mer i trä, även stora flervåningshus. Man har limträbalkar i konstruktionen och eftersom trä är ett organiskt material är det inte bara återanvändbart, utan binder också koldioxid.

– Det är viktigt att hitta nya system för att bygga mer hållbart, säger Emil. Det måste bli möjligt
och mycket lättare att byta ut delar som gått sönder eller på olika sätt förstörts i en byggnad.

Så är det inte idag i modern byggteknik. I nya hus är det mycket mer komplicerat att byta ut vissa delar än det är i gamla hus.

– Att välja närproducerat är också en viktig faktor i miljöarbetet, menar Emil. Han brukar välja
virke och annat material som kommer från Västerbotten så ofta det är möjligt.

Då minskar han på onödiga transporter och slipper köpa material från andra länder där man kanske inte alltid följer de strikta miljölagar som vi har i Sverige.

Jorma och Gustav försöker också att ta material från lokala källor, i den mån det går.

Jorma tänker mycket på hela kedjan av virkestillverkningen. Hans dröm vore att kunna köpa virke och genast få reda på exakt varifrån det kommer, hur det har skördats och transporterats.

Han menar att i den här aspekten skulle skogsindustrin kunna bättra sig.

Renovera sitt eget hus

När Emil inte bygger och renoverar åt sina kunder håller han och sambon på att renovera sin gård utanför Umeå.

Emil har fullt upp, minst sagt, men samtidigt gör han någonting han tror på och brinner för. Han och hans vänner Jorma och Gustav för det gamla hantverkskunnandet vidare till efterkommande generationer.

Och med tanke på att det finns många timmerhus i Västerbottenstrakten kommer de alla tre att ha mycket att göra långt framöver. Inte minst med att fortsätta sitt goda hållbarhets- och miljöarbete och att inspirera andra att följa i deras fotspår.

Så att framtiden kan bli bättre .