Arbetet är i full gång på Almedals fabriker i Göteborg. Det är en anrik, gammal tegelbyggnad med högt i tak och arbetsplatser längs långsidorna.

I bortre änden av byggnaden sitter produktutvecklarna och mönsterkonstruktörerna. Här står klädställningar längs väggarna, fulla med arbetskläder, jackor, tröjor och byxor av olika slag.

Driva innovation och bli hållbara

Chefen för företagets olika produktteam heter Sara Nygren Jönsson. Hon driver de stora frågorna för Björnkläder. Hennes jobb handlar mycket om vision och strategierna som teamen ska följa, och det är ett arbete som man behöver fundera noga och länge på.

Saras arbetsroll omfattar också att driva innovation. Hon jobbar med detta på olika sätt. Det handlar om att ifrågasätta funktioner, hitta nya lösningar, material och att bli hållbara.

För stunden har teamen väldigt mycket fokus på hållbarhetsarbete. Bland annat arbetar de efter mål kring hållbara materialval, väljer bättre infärgningsprocesser för att spara vatten, fasar ut PFAS-ämnen samt kontrollerar så att textilfabrikerna renar spillvatten på rätt sätt.

Hållbarhetsarbetet inom verksamheten pågår för fullt och ställs hela tiden inför nya höga krav och utmaningar, berättar hon.

”Jag drivs av det för jag vet att företaget och våra kunder kommer att må bra av det” ”Vi ska vara den bästa partnern, och ligga i framkant.” , säger hon.

”Och sen startar ju jobbet”, fortsätter Sara, ”och då är det produktutvecklare och produktchefer som gör det jobbet tillsammans i sina team. De bygger sortimentet.”

Att kartlägga ett sortiment

Ett av de första stegen när teamet ska tillverka ett plagg eller en kollektion är att de alltid tar en titt på hur mark- naden ser ut, försöker få nys på trender och innovationsarbeten som pågår. De går även på mässor och pratar med säljare och kunder.

Teamet gör också en analys av hur sortimentet har gått säsong för säsong. Sedan kartläggs vad som ska göras, om nya produkter behöver tas fram, eller om befintliga plagg ska uppdateras.

Innovationsarbetet är såklart jätteviktigt, inte minst när det handlar om hur de designar plaggen. Där kommer produktchefen Kristin Hallbäck in. Det är hon som styr Björnkläders sortiment, vilka produkter de ska ha och hur mycket de ska köpa in. Hon bestämmer också vad en viss produkt ska innehålla och hur mycket den får kosta för kunden.

Därefter lämnar hon över informationen till Björnkläders två produktutvecklare. De två gör sedan designen och kvalitetsvalen.

Det Kristin gillar mest med jobbet är den kreativa biten och att jobba med materialen och plaggen. En annan rolig del med hennes jobb är kontakten med fabrikerna och de som producerar artiklarna.

Ungefär en gång per år brukar hon åka till fabrikerna i Asien.

”Det känns kul att komma ut och besöka våra producenter”, säger Kristin. ”Det är väldigt givande och spännande att vara ute och se produktionen i verkligheten.”

”Ofta kommer det upp många frågor när man är där som inte kommer på Teams”, säger hon. ”Man får sitta och lösa problem, men man får mycket nyheter också, och man får se många nya tyger och designidéer.”

Skisser av ett arbete

Björnkläder har ett brett sortiment och är inriktat mot hantverk, industri och certifierade plagg. Hållbarhet och funktion är två stora nyckelord för Björnkläder. Teamet utformar och utvecklar olika funktioner för att plaggen ska bli så praktiska som möjligt för användaren.

Personerna bakom Björnkläders design är de två produktutvecklarna, Catrin Ogenvall och Kristina Blomstrand.

Kristina gillar att jobbet är så varierat.

”Man utsätts ständigt för nya utmaningar och lär sig mycket hela tiden”, säger hon. ”Jag tycker att det kreativa är väldigt givande och inspirerande, men att kombinera det med mer tekniskt utmanande arbetsuppgifter är perfekt för mig.”

När Kristina och Catrin, tillsammans med produktchefen, planerar att göra eller uppdatera en produkt, skapar de sig först en bild av vilka krav som den ska uppfylla.

Oftast börjar hela processen med att de undersöker produkterna de redan har och om någonting på dem behöver förändras eller ersättas. Här använder de fokusgrupper så att de verkligen vet vad kunderna efterfrågar. Och de frågar även säljare i butikerna för att få reda på kundernas önskemål och behov.

När kundundersökningen är färdig börjar de leta material. De frågar sig om de redan har något befintligt tyg som de kan använda, eller om de behöver hitta ett nytt. Ibland handlar det i stället om att göra ett befintligt tyg mer hållbart.

När Kristina designar utgår hon från Björnkläders branding manual, så att allt hamnar där det ska, till exempel loggorna och vilka etiketter som alltid ska finnas med.

Därefter gör hon en teknisk skiss, där hon försöker få med alla detaljer, de olika tygerna och alla trims som ska vara på plagget. När de tekniska skisserna till slut är färdiga lämnar Kristina över dem till mönsterkonstruktören.

Parallellt med att mönsterkonstruktören tar fram mönstren gör produktutvecklarna en så kallad BOM, eller Bill of Material. Det är en lång lista på samtliga komponenter som ingår i ett plagg, allt från materialen, hur mycket tyg som ska ingå, vilka olika färger de ska ha, hur tjock tråden ska vara, varje knapp och dragkedja och var allt ska sitta. Den specificerar också från vilka olika leverantörer alla komponenter ska köpas.

Det kan vara sextio komponenter i ett enda par byxor, och allt måste dokumenteras noga i BOM. Det är ett komplext, minutiöst arbete. Allt är dessutom optimerat för kostnadens skull.

”Björnkläder är ett genuint och gammalt märke”, säger Kristina, ”och vi vill göra plagg som folk tycker är snygga, men fokus är ändå att man ska känna att det är tekniskt, att det är premium.”

Effektiva mönster

Medan produktutvecklarna gör BOM börjar företagets mönsterkonstruktörer, Anneli och Josefine, att skapa detaljerade mönster av Kristinas skisser.

Anneli har arbetat för Björnkläder sedan 2003 och har varit med sedan de var bara tre som arbetade för företaget.

”Det är viktigt att plaggen både sitter bra och att de går att sy så effektivt som möjligt”, säger hon.

En väldigt viktig aspekt av mönsterkonstruktionen är just att underlätta för fabriken när de ska tillverka kläderna.

”De ska inte ha svårt att sy”, säger Anneli, ”utan hela flödet ska flyta väldigt bra från första sömmen på plagget till den sista.”

Anneli och Josefine gör mönstren av plaggens båda sidor i 1:1-skala i ett CAD-program. Då kan de mäta allting och avgöra till exempel hur fickan ska sitta, hur långa benen ska vara och var allt ska sitta. Sen tar de ut de olika delarna av plagget.

Mönstren brukar också vara i olika färger för att visa att det är olika tyger i ett och samma plagg.

”I en vinteroverall kan det vara hundrafemtio delar”, säger Josefine. ”Det är väldigt mycket.”

Bakom henne står en stor skrivare, som de kan printa mönstren på.

”Det är en sak att se mönstret på skärmen”, menar Josefine, ”men när man får ut det och ser det i verkligheten så kan det bli tydligt att vissa saker kan hamna fel eller se konstiga ut.”

I mönsterkonstruktörernas jobb ingår också att göra åtgångsberäkningar. Med hjälp av ett program i datorn räknar de ut hur mycket tyg som går åt för varje plagg.

De gör också alla olika klädstorlekar i mönstren. Allt förändras med större plagg. Man kan inte ha samma placering på till exempel fickorna. Det skulle inte bli bra.

Anneli berättar att mönsterkonstruktion och produktion är tätt sammankopplade. Därför är det bra att man som mönsterkonstruktör kan lite av varje, både design och produktion. Samarbetet mellan alla i teamet är jätteviktigt för att verksamheten ska rulla på bra.

Anneli påpekar vikten av att ha mönsterkonstruktionen i företagets lokaler:

”Om det händer någonting i ett land eller med en fabrik, så har vi kvar mönstren. Då kan vi skicka dem till ett annat ställe och ändå få plaggen att se likadana ut.”

Pilliga tester

Medan Anneli och Josefine skapar mönster gör Isabella materialtester inne i det lilla labbet.

Bland annat provtrycker de tyger med dekaler för att se att dessa sitter bra efteråt. Dessutom kollar de om färgen släpper på bulk-klipp från alla tyger de får in.

Isabella håller på med ett ”pilling-test” i Martindale-maskinen, som roterar tygproverna under lätt tryck och frik- tion. Det tar cirka sju-åtta timmar innan testet är klart. Först då vet hon om tyget noppar sig eller inte.

”Vi låter den snurra i 7000 varv när det är för pilling”, säger Isabella, ”och 50 000 varv när det är för nötning.”

När det gäller nötning kan testet ta tre hela dagar, berättar hon.

De testar alla material, oavsett om det är tyger, accessoarer eller tryck. Allting ska gå genom labbet. De gör detta för att kunna stå för vad Björnkläder lovar, kvalitet och hållbarhet.

Certifiering och att ro plaggen i land

Produktutvecklarna fyller också i så kallade care/certification labels, dokumentationen som väldigt noga beskriver vad de certifierade plaggen klarar och inte klarar.

En certifiering gäller i fem år, så ofta handlar arbetet om att de måste uppdatera sina certifierade produkter.

Produktutvecklaren Catrin berättar att det är många komponenter som ska stämma, som materialval, konstruktion samt pris. Hon gör ofta ändringar medan hon arbetar, men så ser processen ut och det blir alltid ett gott resultat i slutändan.

För tillfället håller de på att uppdatera Björnkläders hela sortiment. De ser över kollektion för kollektion och försöker avgöra om de känns daterade eller om det är något de vill ändra.

”De stora utmaningarna är materialen som ska klara våra höga krav, samt certifieringarna”, säger Catrin.

Väljer de ett visst material måste det vara certifierat enligt de standarder som fastställts inom EU och internatio- nellt. Är det flam-, ljusbåge- eller svetsplagg gäller det att se till att alla underlag finns på plats och alla designkrav som finns är uppfyllda.

Certifieringarna förs in i det specifika plaggets Tech Pack. Catrin berättar att det är ett slags receptbok, som pro- duktutvecklarna gör för varje produkt. Det är i den som de specificerar plaggens storleksspann, artikelnummer och all information kring vilka certifieringar den ska uppfylla.

Föra Björnkläder framåt

Produktteamet gör väldigt avancerade, tekniska produkter med mycket certifieringar, men för den oinvigde kan det vara svårt att se allt arbete som ligger bakom plaggen. För att säkerställa att varje liten komponent uppfyller de många olika certifieringarna som ska vara med, krävs väldigt mycket jobb.

Det är mycket funderande, undersökande och kontrollerande innan det går att garantera att produkterna blir korrekta. Den långa utvecklingstiden för arbetskläder jämfört med andra plagg beror på att de måste uppfylla branschens hårda certifieringskrav. En jacka som inte ser mycket ut för världen tog kanske tre år att göra.

Hela produktteamet präglas av professionalitet av högsta graden. De alla har en härlig och kanske något ovanlig blandning av noggrannhet, nyfikenhet, kreativitet och tekniskt kunnande. Lägg deras smittsamma arbetslust ovan- på detta, så pratar vi om en yrkesstolthet som leder till utmärkta resultat.

Framför allt märks det på de högkvalitativa produkterna de designar och utvecklar, och hur de pratar om sitt arbe- te. Det genomsyrar allt de gör.

Det är bara att konstatera:
Björnkläder är inte bara i goda händer, det är i rätta händer.